1-4/1 Catlins-Bluff

1/1 Balclutha
Vi kom inte så långt från Dunedin innan vi hittade en skylt, Chrystal falls så vi svängde dit. Efter ett par mil på en smal grusväg var vi äntligen där. Vi gick ca 20 minuter på en stig innan vi kom fram. Fallet var svårt att se från avsatsen så PE klättrade vidare under avspärrningen och fick se hela fallet, själv vågade jag mig inte ut där med min onda fot utan väntade och hoppades att allt skulle gå bra, vilket det gjorde.
 
 

Vi fortsatte till Balclutha, som är starten på kuststräckan längst ner på Sydön som kallas The Catlins och checkade in på Helensborough motor inn. När vi burit in väskorna åkte vi runt och kollade in några platser vi sett ut innan. Det är otroligt vackert här, dramatiska klippor i havet och böljande gröna kullar.
 
 

Vi åkte till ännu ett vattenfall Purakainuin falls, det gick mycket bättre att se och var både högt och brett. Vi åt middag på vägen tillbaka till motellet och tog sedan en fika tillsammans med värdparet och njöt av de sista solstrålarna innan dimma från havet rullade in.
 

Värdinnan frågade varifrån vi kom och när vi svarade Sverige så sa hon

-Åh, jag älskar Ebba!

Ebba Grön hinner jag tänka innan jag fattar att hon säger Abba…. Dialekten här är rätt annorlunda alla A uttalas E och E uttalas I, lite förvirrande ibland.

 
 
2/1 Invercargil

Idag var det Catlins för hela slanten 172 km från Balclutha till Invercargill, plus alla avstickare till utsiktsplatser, vattenfall mm. Det blev en lång dag och många steg. Solen sken och det blev rätt varmt efter lunch. Många av vägarna är smala grusvägar så det dammade rätt bra. Ibland gick det att mötas utan problem och ibland fick ena bilen svänga långt ut och stanna för att den andra skulle kunna passera.


Vi började att åka ut till Kaka point och Nugget point eftersom dimman nu släppt. Utsikten härifrån är hänförande. Det ska finnas div vilda djur här, de enda vi såg var sjöfåglar och en stor pälssäl alt ett sjölejon långt nedanför oss.


Jacks Blowhol, är ett stort hål ute på en åker där en underjordisk tunnel leder in vattnet som sen kommer upp här. Det var en lång promenad uppåt med flera backar och trappor.


Matai falls och Horse shoefalls blev nästa stopp, ca 40 min promenad och fina vattenfall och fina vägar genom skogen dit.


Mc Lean falls, vackraste fallet hittills var uppdelat i flera sektioner så det var både högt och brett. PE klättrade uppåt och efter lite övertalan gjorde jag det med. Blev fina bilder på oss och det höga fallet. Foten jublade inte!

 

Vi avslutade dagen med att åka till Purpoise bay, där finns det vilda delfiner. De hade varit där nån timme innan vi kom, vi träffade en ung man som simmat med dem! Men tyvärr hade de givit sig av. Vi gick för att se fossiler, stubbar som är fossiler och som blottas när tidvattnet är lågt och förutom dessa fick vi även se en gulögd pingvin som stod på en sten och var helt oberörd av oss människor. Vi var ca 20 personer som var nere just då och ingen gick närmare än de 10 meter det stod på skylten så pingvinen blev inte skrämd utan vi kunde titta på den en lång stund innan vi tröttnade och jag linkade upp för alla trapporna igen.

 

Vi fortsatte till Invercargil där vi checkade in på motel 295 on Tay, det blev en sen middag och resten av kvällen ägnade vi åt att hitta boende för vår kommande resa. Det visade sig vara väldigt svårt för det var fullt överallt så det blev många sökningar och lite fix och trix innan vi fick till det som vi vill ha det. Ett gott råd är att boka boende här på Sydön i god tid. Vi fick höra att det landat 65 plan på en dag i Queenstown och det slog alla tidigare rekord och gjorde förstås att det mesta hade blivit uppbokat. När vi kollade tidiare fanns det massor av hotell och motell så vi tänkte att det var lugnt…. Nåja, det löste sig och vi kom i säng rätt sent.


3/1 Invercargil och Bluff

Vi började dagen med att åka till Nya Zeelands sydspets, staden Bluff och det är nog så långt hemifrån man kan komma. Det har blåst något helt galet idag så vi har varit ute i korta stunder och snabbt satt oss i bilen igen. Fleece, väst och vindtät jacka till jeans och gympaskor. Nästan svårt att tro att jag gick i kortbyxor och linne igår eftermiddag! Vi var på utsiktsplatsen över Bluff, nere i hamnen och ute på sydspetsen där vi åt lunch. Jag hade siktat in mig på färska ostron men eftersom det var så blåsigt så hade inte fiskarna kommit in med några så det blev skaldjurssoppa istället, väldigt god!


Mätta och nöjda åkte vi tillbaka ner till sista delen på Caitlins och till Fortrose. Där åkte vi upp på Cliffs of Fortrose och blåste nästan bort men vi fick se den enastående utsikten och även utloppet för Makrura river som rinner ut här i Tasmanska havet. Mäktigt med allt skum och vatten som möts.


Vi kom tillbaka till Invercargil och tittade på stan från bilen innan vi åkte tillbaka till motellet och tog en fika i lä ute på gården.


Det är så vackert här, det är verkligen fantastiskt att vara här och kunna se detta.

 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Alltså det där jä..a foten! Säg åt den på skarpen att sluta krångla :)
Ser många vattenfall men inga bad, för kallt?
Kram kram

Svar: Jäkligt trött på foten! Inte den opererade den håller rätt bra, utan den andra. Skadade den första veckan här och det vill inte ge sig :-( Nej, inte ett enda bad än! Förutom varma källor förstås :-) Ca 16 i havet och mkt kallare i floderna. Kram
Anneli Bärneman

2016-01-06 @ 13:22:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0